Mammografi del 4

Igår var det dags igen att snirkla sig ner i Länssjukhusets katakomber till mammografienheten. Den här gången i sällskap av min fina studiekamrat S! Var jag nervös? Oh ja, och det kommer nog visa sig lite längre fram i inlägget....

Först blev vi förvisade in i ett litet rum, lite vid sidan om; min första tanke - i det här rummet har många kvinnor får tråkiga besked, en del fått sin dödsdom.... Nästa tanke var att nu är det kört, de där små ynka bitarna de lyckades knippas bort förra gången var sprängfyllda med cancer!!! Det gjorde inte saken bättre att den kvinnliga läkaren kom in med ett ganska svårtolkat ansiktsuttryck. Men det som förmedlades var i korthet, provsvaren var godartade, allt ser bra ut, men de vill ta en ny biopsi för att vara på den säkra sidan, avslutat med - "om det är okej för dig?" 

...eh, OM det är okej för mig? Jag undrar stilla om det finns något jäkla dumhuvud som säger "nej, det är inte ok för mig att ta mer prover, jag chansar härmed på att gå hem, fast ni rekommenderar något annat!"

Ut i väntrummet, där fick S stanna kvar när jag fick gå in och hälsa på mammografikameran igen. I rummet fanns också doktorn jag redan pratat med, den härliga sköterskan E som var med första gången och en för mig ny kvinna X. E ursäktade sig lite över att de den här gången skulle vara tvungna att spänna fast mitt bröst rejält hårt, och sedan gjorde hon också det, ja och det ändes ju kan man säga! Sedan togs det kort, ställdes in nål, knipsades ett prov, knipsades två prov... Här blev jag medveten om att jag började kallsvettas och när jag förmedlade detta insåg jag att jag även började få hörselbortfall, vilket jag också informerade om följt av "jag kanske svimmar snart", och så gjorde jag det! Vaknade av att E och X höll mig under varsin arm och släpade bort mig till britsen där jag lätt förvirrad sjönk ner. Vad hände där???

Vi hittade en hel rad med möjliga orsaker som ensamt eller i kombination kunde vara boven i dramat:

* anspänningen inför mammografibesöket

* all stress och anspänning inför försvar av uppsats och opponeringar till höger & vänster inför examen på fredag

* extremt dåligt med sömn de sista dagarna

* viktminskning på 8-10kg sista halvåret vilket kanske inte balanserats i kroppen än

* dåligt intag av mat under sista veckan pga stress

* svårt att djupandas när man sitter fast med bröstet

* smärtan

Ja, ja, det var ju inte slut på det roliga, de ville ha fler prover, så upp i stolen, två nya prover, släppas loss, känna hörselbortfallet och "kaffekokningen" i huvudet igen, ner på britsen, upp med fötterna! 

Hade dock ett väldigt bra och konstruktivt samtal med E under allt detta. Så energigivande att hon "stod på min sida" och uppmanade mig att "skita i vad andra tycker" gällande något jag vädrade med henne. Tog verkligen till mig det hon sa och tyckte att bara samtalet var värt 1,5 avsvimmning! 😉

Efter detta lilla tumult tog jag och S varsin glass utanför sjukhuset, behövde landa lite innan jag satte mig i bilen och åkte hem. Nu är det bara att vänta, tills den 17:e innan provsvaren ska förmedlas.