fredag 27 september 2013

Tolka hur du tolka vill

Jag tror på ett liv efter döden, och på möjligheten att ibland skicka meddelanden mellan dessa världar. Det kan ske genom drömmar, bilder osv. Jag fick en liten film... helt utan att jag frågade efter den, poppade den bara upp, helt utan sammanhang med situationen jag befann mig i just då.

"Jag står utanför vår villa som brinner, jag håller hårt i mina små barns händer. I panik tänker jag på alla USBminnen som ligger där inne, i en låda i stora rummet, innehållandes ALLA foton som tagits sedan jag träffade H 2002... Jag ställs inför ett val; springa in och försöka rädda alla USB men samtidigt riskera mitt liv, eller att barnen springer efter mig in i elden, alternativt låta alla USB smälta av eldens hetta. Jag står kvar, ser på när elden sprider sig, jag håller hårt i mina små barns händer, tryggt förvissad om att av varje bild, på varje USB, finns det en säkerhetskopia i mitt hjärta ..."

Jag tror att någon, på andra sidan, skickade mig den här bilden, för att jag skulle förstå. Förstå att mina barns framtid ligger inte på ett USB, eller i att bevara allt som det var, varken deras eller min. Förstå att oavsett vart livet tar oss, hur många förändringar vi än gör, kommer vi alltid bära med oss H i våra hjärtan.

Framtiden är att våga prova på nya vägar, inte sträva efter det som var.
Framtiden är att bygga med nya stenar, som kanske inte fanns för oss förr ett år sedan.
Framtiden är att se till att vi LEVER livet här och nu.
Framtiden är mina barns och min.

Sedan är det inte min avsikt att radera det som hänt "innan den där dagen då allt förändrades". Vi kommer alltid bära bilderna & minnena i våra hjärtan, och jag kommer se H i våra barn för de är just där jag bevarar honom, det är där han på något sätt ändå lever vidare, genom våra underbara barn!!!

I morgon skulle H fyllt 36 år! Förslag är att gå till skogen och grilla, samt åka till minneslunden med ballonger & tårta. Jag tänker vika den 28:e september VARJE år i resten av mitt liv, till att hedra H denna dag. Oavsett vilken familjekonstellation vi hamnar i framöver, kommer den här dagen vara vår, min och barnens, då det bara är vi tillsammans med H!


2 kommentarer:

  1. Vad fint skrivet. Jag läser din blogg varje dag men har bara kommenterat en gång tidigare men vill du ska veta att jag läser. Hur känner du inför årsdagen, vi har årsdagen i december och jag känner ångesten växa. Styrke kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina rader, det värmer alltid när någon som läser min blogg tar sig tid att kommentera den!!! Tackar även för din fråga om den kommande årsdagen, skriver om den i kommande inlägg!! Har du oxå små barn? Om du vill du skriva en rad till mig mer "privat", så skicka en rad via mailen! Styrkekramar till dig med!

      Radera